My heart is broken into tiny peaces.....
Känslan och smärtan har suttit kvar hela dagen och hela natten och lär väll sitta i i natt oxå! vad jag inte förstår e varför han inte bara kan va ärlig och säga som det e att han följde med henne hem , nej han ska va kall mot mig i ställe!!. Nu har jag ändå varit väldigt duktig och tagit bort han från allt på min mobil ( sms som ja sparat) och sånt. Jag vet det låter säkert jätte töntigt men när man har ljugit för sig själv i ett år om känslorna för honom så brister det till slut och tyvärr kom det igår på härliga underbara midsommar! min första hemma på 3 år! eller rättare sagt min första midsommar över huvudtaget på 3 år och så slutar den såhär! va har ja gjort för att förtjäna detta??
Har varit väldigt dum i dag och lagt på ett "glatt" ansikte för alla för jag vill inte att dom ska få reda på hur krossad jag verkligen e inombords då jag vet nästan till hundra % va dom kommer att säga!. Du förtjänar nån bättre bla bla bla det e hans förlust å bla bla bla visst det stämmer ju men vafaan inte orkar jag lyssna på sånt nu heller!!.
För jag vet ju inners inne att ja gör det! jag förtjänar ju att få ha nån i mitt liv som tycker om mig som jag tycker om den men ibland så känns bara allt så himmla jobbigt! Och det jobbiga är att jag kan ju inte gråta ut heller och komma över det för jag vill inte komma över honom! jag vill ha han i mitt hjärta och få finnas i hans.
E det så fel??